#mobbningsfall

#MOBBNINGSFALL

Rosalie sitter fundersamt i sitt rum. Hon har hittat en Youtube-video om ett mobbningsfall. Rosalie blir berörd, för hon har personligen blivit mobbad på nätet. Inte ens hennes egna rum här hemma känns tryggt längre. Rosalie tänker inte ge vika för sina förtryckare och hon söker aktivt en lösning för situationen.

Instruktioner:
Läraren kan dela in klassen i små grupper med 2-3 personer. Var observant så gruppindelningen inte skapar diskriminerande situationer för eleverna. Använd påhittiga lekar eller roliga frågor så ni kan dela in eleverna i små grupper (t.ex. dela enligt födelsemånad, födelsedag..).

Mobbning

• Diskutera i klassen om mobbning och hur mobbning ser ut. När vet man att man blir mobbad? Vad är mobbning egentligen?
  • Mobbning finns i många olika former. Det handlar om mobbning då det sker flera gånger. Mobbning kan innehålla våldsamma drag som att slå, sparka och andra fysiska handlingar mot en annan. Mobbning kan också vara att säga fula saker till en annan. I filmen får barnen höra bl.a. ”Du är värdelös”, ”Ingen vill vara med dig” och ”Du ser ful ut”. Alla dessa saker stannar kvar i huvudet hos offret och spökar tills man i värsta fall börjar tro på dem, fast de absolut inte är sanna. Det är bara ord. Men det vi får höra påverkar oss. Den som blir mobbad har rätt att få hjälp för att få stopp på mobbningen.
• I filmen berättar Rosalie om klasskompisar som mobbar och den mobbning som hon har fått utstå via sociala medier. Finns det andra sätt eller platser där man kan bli mobbad?

• Varför tror ni att någon mobbar andra?
  • Den som mobbar kan få hjälp att sluta. Den som mobbar mår ofta dåligt och behöver själv få hjälp.

• Hur tycker ni man kan säga till en annan att inte mobba eller skämta på ett sårande vis?
  • Det finns också de som inte vet om att de mobbar, då de skämtsamt säger något till någon annan, men egentligen sårar man den andra. Om man sårar någon repetitivt och ofta så kan det bli mobbning. Förhoppningsvis kan den andra känna sig tillräckligt trygg och stark och kan berätta för en annan att det är otrevligt.

TIPS!

Mobbning och känslan av utanförskap berör många elever. Frågor om mobbning och ensamhet kan vara svåra ämnen för många. Det är viktigt att skapa en trygg miljö i klassrummet. Ni kan tillsammans med klassen skapa en tankekarta eller en lista med era principer till trygga rum.

Förslag på principer till trygga rum:

• Var öppen och lyssna. Anta inget baserat på åsikter eller utseende.
• Visa respekt och var saklig. Respektera andra och deras fysiska, psykiska och emotionella gränser.
• Ge utrymme till andra och låt alla uttrycka sig själv.
• Be om förlåtelse om du sårar någon, medvetet eller omedvetet.

Lär mer om trygghet i skolan på Finlands svenska lärarförbund.

Känslor och känslouttryck

• I filmen berättar Rosalie vad hon känner när hon blir mobbad. Hon blir rädd, ledsen och otrygg och känner ångest och hopplöshet. Vad kan man göra för att känna sig bättre? Vad skulle du göra om du var Rosalie?
• Vad kan du göra om du ser någon annan bli mobbad?
  • Att gå ensam med kunskapen om en mobbning blir väldigt tungt, även om du inte själv blir mobbad. Först och främst behöver du berätta vad som händer till någon trygg vuxen, vän eller professionell. Det kan kännas pirrigt och svårt, precis som Rosalie sa i filmen. Det känns nervöst att prata om, men det är bra att samla mod och diskutera med någon du litar på. Efteråt känns det mycket bättre.
    
• Vem kan du tala med om svåra saker? Vem kan du vända dig till?
  • Det kan vara t.ex. mamma, pappa, farmor, morfar, faster, skolkurator, skolhälsovårdaren, läraren, och så vidare. Personalen i skolan finns där för dig och dina skolkamrater, ni kan ta upp saker som känns svåra och komma vidare med dem. Det viktigaste är att du får sagt det till en vuxen.

Våra osynliga hinkar

• Rosalie berättar i filmen om saker i hennes liv som får henne att le och som ger henne styrka. Rosalie får tala med andra som vet hur det känns att bli mobbad. Rosalie funderar också på sin framtid och allt hon vill lära sig. Vad får dig att le och må bra, även när det känns svårt?
• Vi alla har våra egna ”osynliga hinkar”. Läraren kan ha med sig en hink fylld med t.ex. pärlor eller bollar för att tydliggöra tanken.
  • Hinkarna är fulla då vi mår bra och mår toppen och de är tomma de dagar vi mår dåligt. Våra hinkar fylls och töms genom hela livet. Vi påverkar också andras hinkar. Det vi säger och gör mot någon annan kan antingen fylla eller tömma deras hinkar.
• Barnen vi träffar i filmen #mobbningsfall berättar hur dåligt de mår av mobbningen de varit med om. Deras hinkar behöver fyllas på. Diskutera med eleverna vad man kan göra så barnen mår bättre och deras hinkar börjar fyllas. Exempel på saker som får en att må bra:
  • En kompis hälsar glatt på dig eller du hälsar på någon (din eller deras hink fylls)
  • Någon står och viskar och tittar på dig då du går förbi (din hink töms)
  • En kompis hjälper dig när du tappar nånting (din hink fylls)
  • Din mössa har försvunnit då du ska ta dig hem och du misstänker att någon tagit den med flit (din hink töms)
  • Du blir frågad att vara med i leken andra barn har på skolgården (din hink fylls)
  • Du blir kallas med det namn du önskar (din hink fylls)
• Be eleverna skriva ner åtminstone två saker som kunde fylla deras hinkar. Barnen som vill dela med sig av sina saker får göra det.
  • Man kan illustrera hur hinken fylls genom att skopa något i hinken. Se hur den fylls!

Läromaterialet är skapat av Psykosociala förbundet & DOKKINO

Vill ni ytterligare fördjupa er i DOKKINO-filmernas ämnen? Bekantar er med Nordiska boktips till lågstadiet av biblioteket på Nordisk kulturkontakt!

Dokumentärfilm

Instruktioner: Läraren kan dela in eleverna i grupper. Samla era idéer och svar på ett papper av storlek A3 eller större. Ni kan också göra en tankekarta. En fråga behöver ca 3-6 minuter.

Samtalsfrågor:

• Vilka bildvinklar och bilstorlekar använder sig filmen av? Vilken känsla fick ni av filmen?
• Hur känns det att se personerna diskutera med varandra med hjälp av Skype? Kan vi fortfarande identifiera oss med dem?
• Hur användes sociala medier i filmen #mobbningsfall? Vid vilka tillfällen användes sociala medier och appar i filmen?
• Vad tycker du filmen vill berätta för oss? Hur förmedlar filmen sitt budskap?
• Var och i vilka lokaler filmades #mobbningsfall? Passar det med personerna vi såg i filmen? Passar inspelningsplatserna med filmens tema och budskap om mobbning och välmående?
• Om man skapade en film om ditt liv, var önskar du att man filmade den? Vad säger de platser du väljer om dig och ditt liv?
• Hur använder sig filmen av ljud, som när man får ett meddelande i telefonen? Hur reagerar Rosalie? Hur reagerar du på ljud från telefonen, speciellt med notifikationer eller meddelanden? När är din telefon på ljudlöst?
• Hur visar filmen skillnaden på sociala medier och på livet utanför some?
• På vilka sätt lyckas filmen få tittaren att identifiera sig med huvudpersonen och hennes känslor?

Uppgift: Planera ett inlägg för sociala medier om filmen #mobbningsfall. Hur skulle ni marknadsföra filmen? Hur kan åskådarna bli intresserade? Ni kan också göra en affisch eller bild. Ni kan rita eller måla för hand eller skapa bilden med digitala verktyg. Canva kan användas med Googles inloggningsuppgifter.  Alla bilder kan delas och presenteras via Padlet eller Google Classroom, eller skrivas ut till klassen. Ni kan också göra en trailer till filmen med iMovie (Trailer-effekten).

https://www.canva.com/

https://fi.padlet.com/

Dokumentärfilmens etik

Dokumentärfilmaren har ett stort ansvar då de filmar riktiga personer och deras liv. Dokumentärer presenterar en utvald och begränsas del av huvudpersonens liv. Filmskaparen behöver fundera på en rad etiska frågor, det vill säga frågor om vad är rätt och fel och vad man får visa i filmen.

• Hur tror du att filmen #mobbningsfall har påverkat Rosalies film? Hur har hon det idag?
• Vilket ansvar har en dokumentärfilmare? Vilka val och beslut tror du filmskaparen har gjort?
• Vilka känslor uppstod när du såg filmen? Vilka scener eller händelser minns du speciellt bra?

Uppgifterna om dokumentärfilm är skapade av Mediakasvatusseura och Koulukino.